"Rehabilitering med samtalsterapi och yoga" : En utvärdering av Akademiska sjukhusets projekt för cancerpatienter

SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med undersökningen var att utvärdera effekterna av behandlingen i projektet ”Rehabilitering med samtalsterapi och yoga” med avseende på upplevt fysiskt, socialt, känslomässigt och funktionellt välbefinnande, samt undersöka deltagarnas tillfredsställelse med rehabiliteringen. Metod: Utvärderingen gjordes våren 2010 med kvantitativ metod och deskriptiv, longitudinell design. Alla som skulle börja i nybörjarkursen ombads att delta. Enkäter delades ut före och efter deltagande i max tre rehabiliteringskurser. Deltagarantalet i utvärderingen var 22. Svaren analyserades med hjälp av beskrivande statistik och beroende T-test. Resultat: Det kunde inte påvisas några signifikanta skillnader över tid mellan skalorna Fysiskt välbefinnande (p=,507), Socialt välbefinnande (p=,936), Känslomässigt välbefinnande (p=,493) och Funktionellt välbefinnande (p=,388). Vid analys av de enskilda frågorna i skalorna fanns heller inga signifikanta skillnader. Enligt patientutvärderingen ansåg alla deltagare att yoga- och samtalsterapin, i olika grad, har hjälpt dem att hantera sin situation och 95,5% (n=21) säger att de skulle kunna rekommendera denna kurs till en vän i liknande situation. Slutsats: Rehabiliteringsprojektet skulle kunna utvecklas ytterligare, men bör fortsätta ges som ett komplement till traditionell onkologisk behandling då den anses vara betydelsefull för deltagarna. P.g.a. brister skulle en ny utvärdering behöva göras.ABSTRACT Aim: The aim of this study was to evaluate the effects of the treatment in the project “Rehabilitation with psychotherapy and yoga”, regarding physical, emotional, functional and social wellbeing, and to examine the participant’s satisfaction with the rehabilitation. Method: The evaluation was done during the spring in 2010 with a quantitative method and descriptive, longitudinal design. Everyone who was to begin the new beginners’ class was asked about participation. Questionnaires were given to the participants, before and after participation in maximum three rehabilitation courses. The number of participants was 22. The answers were analyzed with descriptive statistics and dependent T-test. Result: There are no significant differences over time regarding the physical (p=,507), social (p=,936), emotional (p=,493) and functional (p=,388) wellbeing of the participants. When analyzing the unique questions in the wellbeing-scales, no significant differences were found. According to the satisfaction questionnaires, every participants thought that the rehabilitationgroup, in different ways, helped them to cope with their situation and 95,5% (n=21) would recommend this psychotherapy and yoga group to a friend in a similar situation. Conclusion: The rehabilitationproject can be improved, but should continue to be provided as a complement to traditional oncological treatment, since it´s considered being of great value for its participants. Because of shortages a new evaluation is motivated